Shabat (Sabbat)

Sabbaten infaller vecka efter vecka och är därför på sätt och vis den viktigaste helgdagen i den judiska kalendern. Vecka efter vecka inleds den med solens nedgång på fredagen och avslutas då solen går ned på lördagskvällen. Bibeln tar sabbaten på så stort allvar att dess iakttagande är ett av de tio budorden.

Läs mer om shabbat


Rosh Hashana – Nyårsdagen

Rosh Hashana, den 1 och 2 tishri, inleder de tio botdagarna, som avslutas med Jom Kipur, Försoningsdagen.

Läs mer om Rosh Hashana


Jom Kipur – Försoningsdagen

De tio botdagarna kulminerar i Jom Kipur, vilken är den största av de judiska helgdagarna – och en fastedag.

Läs mer om Jom Kipur 


Simchat Tora – Torafesten

På Simchat Tora tågar man runt synagogan sju varv medan man bär Torarullarna och dansar med dem. Toracykeln avslutas denna dag med sista avsnittet ur 5:e Moseboken, och börjar om på nytt samma dag med första avsnittet ur 1:a Moseboken. Efter både afton- och morgongudstjänsten får barnen godispåsar.


Chanuka – Tempelinvigningsfesten

Chanuka firas i åtta dagar, till minne av makkabéernas återerövrande av templet från de hellenistiska syrierna, år 165 fvt. Man tänder ljus i hemmet varje kväll – ett ljus första kvällen, två ljus andra kvällen osv. En relativt sen, men väl utbredd, tradition är att utbyta gåvor i samband med ljuständingen.


Purim

Purim firas till minne av judarnas räddning i Persien från deras förföljare. Megilat Ester – Esters bok – läses i synagogan, på kvällen och på morgonen. Barnen (och även de vuxna som vågar) klär ut sig. Ordet "purim" betyder "lott", eftersom den onde Haman skulle dra lott om vilken dag utrotningen av judarna skulle ske.


Pesach – Påsk

Pesach firas i åtta dagar till minne av uttåget ur Egypten. Under pesach får man inte äta syrad mat. Man äter matsa, osyrat bröd. De två första kvällarna firas med en rituell måltid i hemmet – en seder, som betyder "ordning". Denna speciella ordning finns i en bok som heter hagada – som bl a innehåller berättelsen om uttåget ur Egypten. Första dagen Pesach läses en bön för dagg i landet Israel, som heter Tal – alltså "dagg". Mazkir l(bön till minne av de hädangångna) äses sista dagen.


Jom Hashoa – Förintelsedagen

Jom Hashoa infaller tolv dagar efter första dagen Pesach. Dagen ägnas åt de sex miljoner judar som föll offer för Hitlers brutalitet under andra världskriget.


Jom Haatsmaut – Israels självständighetsdag

Sedan 1948 har judar världen över firat Jom Haatsmaut, årsdagen av den moderna staten Israels tillkomst.


Shavuot – Veckofesten

Shavuot firas sju veckor (49 dagar) efter Pesach och varar i två dagar. Den är en skördefest, de första frukternas fest. Shavuot är också den högtid, då vi mottog Toran vid Sinai. Synagogan smyckas med bladverk för att påminna om skörden. Mazkir (bön till minne av de hädangångna) läses på andra dagen.


Tisha Beav – Den 9:e Av

Denna fastedag erinrar oss om förstörelsen av det första templet i Jerusalem år 586 fvt och också av det andra templet år 70 evt.


Tu bi-Shevat

Den femtonde i månaden Shvat kallas för trädens nyår. Det enda som är förknippat med denna dag är att äta någon frukt som växer i Israel.


Lag Baomer

Denna dag, den 33:e i Omerräkningen (49-dagarsperioden mellan pesach och shavuot), markerar kulmen och vändpunkten av den pest som drabbade rabbi Akivas lärjungar och som gjorde Omerräkningen till en tid av halvsorg. Omerräkningen är tiden från och med andra kvällen Pesach till Shavuot. Denna dag firas därför som en halv helgdag. På grund av sambandet med Rabbi Akiva och hans anhängare har dagen blivit känd som de lärdes högtid.


Sukkot – Lövhyddofesten

Sukkot varar i sju dagar, varav de två första är riktiga helgdagar. Sedan kommer fyra mellandagar - chol hamoed. Man ska vistas i en sukka – en hydda – som symboliserar de tillfälliga boningar som israeliterna uppförde under den 40-åriga vandringen från Egypten till landet Israel. Numera är det få som bygger egna hyddor på sukkot, men utanför synagorna uppförs alltid en. Man förknippar ökenvandringen med skördefesten i gamla tider i Israel. Tanken är att Gud var nådig mot våra förfäder i öknen, och ledde dem i trygghet genom vildmarken och förde dem till Israel. Må han även vara nådig mot oss, genom att låta regnet falla och grödan växa. Man använder fyra sorters växter under morgongudstjänsterna, som påminner om alla jordens frukter och växter – alltså skördetiden.


Shemini Atseret – Slutfesten

Den sista dagen Sukot är en självständig helgdag. Mazkir - bön till minne av de hädangånga läses samt Geshem – en bön för regn i landet Israel under den kommande vintern.